Please Miss, tell the world I killed myself, so it will stop looking for me

Jag vet inte vad det är ni vill att jag ska säga...
Att jag förlåter er? Att jag har glömt? Eller kanske att det inte spelade någon större roll, egentligen, nu när man tänker efter.
Eller kanske... att Jag är ledsen? Att Jag gjorde fel? Att det var mitt fel, när allting kommer omkring sig?
Ni förstår inte hur mycket ni sårade mig. Hur ni fortfarande, än idag, sårar mig. Ni kommer till mig för stöd, men fnyser åt mig bakom ryggen. Ni ser mig som ett hot som måste elimineras, tas bort, för att ni ska få allting här i världen.

Betydde jag någonsin något för er? För snälla, jag vill veta vad som fick er att göra det. Vad var det som fick er att göra något sådant? Jag är halv. Jag är inte halv utan er, men ni tog min stolthet ifrån mig. Jag är en halv människa. Jag litade, och ni svek. Och nu är jag halv.
Det finns inget jag kan säga, jag är för tom. Jag är besviken. Besviken, det tyngsta ordet som existerar. Jag är besviken.
Jag är så jävla besviken.