Jag har fått nog

Goddag, jag är tillbaka från de döda.

Om vi puttar undan all vanlig sådan där herregud-min-skalle-sprängs-ångest, så har jag haft en förvånansvärt skakig period sen det sista inlägget. Det utspelar sig ett inbördeskrig på familjefronten, och det bor en fruktansvärt inkompetensbefriad och idiotiinfekterad kvinna i mitt hus. Jag gillar henne inte, och jag tänker flytta ut så fort jag kan.
Skolan går så bra som den kan gå under en sådan här period, och pga kvinnan i huset och vill ingen hälsa på mig längre. Syskon väntar i månader och vänner är högst obekväma här nu, och jag är fastbunden under detta tak.

Osmidig, otrevlig, ouppfostrad, korkad, irriterande, äcklig och förbannad dum i huvudet. Ja. Så är det, går inte att förklara bättre.

Som alltid

Jag håller med dig till en viss del Janna.
Jag önskar också ibland att allting var som förut, för då var allting bättre, sägs det. Men ända saken är att jag inte vill att det ska vara som förut. Jag var så olycklig. Jag vill spola fram tiden, 2 år kanske, när jag gått ut skolan och förhoppningsvis fått ordning på livet. Jag orkar inte tänka längre. Jag spenderar all vaken tid i min egen värld, sitter vid datorn, lyssnar på musik och läser, allting för att hålla verkligheten på avstånd. Jag klarar inte av denna giftiga luft längre.
Syret är smutsigt.

ShiAt

Jag insåg någonting, precis nu, bara sekunder sedan.
Jag har inget minne. Mitt huvud är en enorm tom bubbla, och om man petar på den så spricker den och existerar inte längre. Jag satt och läste Jannas blogg, och helt plötsligt slog det mig: HON FYLLER JU FÖR FAN ÅR IDAG!
MEN, självklart gör hon inte det, det var ett tag sen.

Min glömska skrämmer mig.

Damnit

Well HELLO children.

Jag är på humör för utflyckter, men tack vare GI så har jag ingen som helst energi.

Funderar starkt på att flytta till Umeå.